Umgängesrätt – vad gäller?

En förälder som inte har vårdnad om eller bor med barnet har i de flesta fall rätt till umgänge med barnet. Hur umgänget utformas beror på omständigheter såsom barnets ålder, hur mycket barnet och föräldern tidigare umgåtts, föräldrarnas relation, hur långt ifrån varandra föräldrarna bor eller om det förekommer till exempel missbruk. Alla dessa faktorer påverkar hur mycket umgänge som skall äga rum.

Föräldrar kan alltid själva komma överens om umgänget.

Umgängessabotage

Med umgängessabotage menas att den förälder som bor med barnet eller som har ensam vårdnad om barnet aktivt motverkar att den andre föräldern får träffa barnet. Saknar denna motvilja tillräcklig grund kan det leda till att den motvillige förlorar rätten att ha barnet boende hos sig eller vårdnaden.

Umgängestvist

I de fall där barnets föräldrar är oense kring hur umgänget ska utformas och när det ska ske, kan detta i vissa fall lösas genom samtal hos familjerätten. Är detta inte möjligt kan en domstol inom ramen för en umgängestvist besluta om umgänget.

Vi på LEGE har lång och bred erfarenhet av umgängestvister och hjälper då dig genom en sådan process.

Så arbetar vi på LEGE

Vid ett första möte går vi igenom vad som har hänt och hur situationen ser ut idag.

De frågor vi går igenom är då till exempel varför umgänget inte fungerar. Har du blivit stämd i umgängesfrågan av den andra föräldern? Eller är du en förälder som idag inte har del i vårdnaden och vill ha umgänge? Finns det konkreta händelser som är av betydelse? Vad finns det för bevisning? Vilka ändringar önskar du i umgänget?

I vissa fall kan akuta åtgärder krävas. Detta kan vara fallet om det finns misstankar om att barnet utsätts för övergrepp eller om den andra föräldern mot din vilja har tagit med barnet utomlands eller skall flytta långt inom Sverige. Då kan detta medföra indraget umgänge.

Bortsett från de akuta fallen är stegen efter det första mötet i sammandrag följande:

Vi utreder dina möjligheter till rättsskydd eller rättshjälp.

Härefter kontaktar vi den andra föräldern brevledes och lägger fram din sak och erbjuder en frivillig lösning.

Om denne avvisar detta får ni besluta om ni vill gå vidare eller inte. Sker detta blir det då i form av en stämningsansökan till tingsrätten. I denna ansökan till domstolen redogör vi för bakgrunden och skälen till att du nu begär umgänge.

Domstolen kallar därefter till en första förhandling – en så kallad muntlig förberedelse – dit vi går tillsammans med er och för er talan. Båda parter får då lägga fram sin sak och domstolen fattar därefter de första besluten som då som regel handlar om vårdnaden, barnets boende och umgänget. Samtidigt beslutas då ofta att en umgängesutredning skall göras av familjerätten inom socialtjänsten.

Umgängesutredning

Umgängesutredningar görs av familjerätten och de brukar behöva mellan 4 och 6 månader på sig för att genomföra denna.

När utredningen är klar får du och den andra föräldern se era delar av utredningen och eventuellt anmärka på sådant ni anser vara felaktigt. Utredningen sänds därefter in till tingsrätten.

Utredningen slutar normalt med att utredarna rekommenderar tingsrätten att bestämma på ett visst sätt när det gäller det framtida umgänget. Viktigt att veta är att utredningen inte är bindande för domstolen, väl att det förslag utredarna har normalt väger tungt i sammanhanget.

Huvudförhandling

Efter att utredningen är klar är det oftast dags att meddela domstolen vilken bevisning man önskar åberopa när saken skall prövas slutligt vid en huvudförhandling (rättegång).

Bevisningen i umgängesmål kan bestå av vittnen, läkarutlåtanden, sociala myndigheters utredningar mm. Det är fri bevisföring i svenska domstolar och parterna kan i princip åberopa vilken bevisning som helst, så länge den är relevant i målet. Rätten gör en värdering av vilket värde ett visst bevis anses ha.

Under huvudförhandlingen gås all bevisning igenom. Du och den andra föräldern hörs, liksom eventuella vittnen och sakkunniga. Rätten består oftast av en lagfaren domare, som är rättens ordförande och tre nämndemän. Rätten överlägger sedan och meddelar dom inom två-tre veckor efter huvudförhandlingen.

Överklagande

Är man missnöjd med tingsrättens dom kan man överklaga domen till hovrätten. Men det finns då en viktig begränsning i rätten att få saken prövad vid en ny rättegång i hovrätten. Man måste då först beviljas vad som kallas prövningstillstånd, vilket ibland kan vara svårt att få. Tingsrättens dom blir ofta därför den som kommer att gälla.

Däremot kan man alltid återkomma till tingsrätten med en ny ansökan. För att detta skall vara realistiskt fordras dock att det gått en tid eller inträffat något som kan vara avgörande för frågan om vem av föräldrarna som skall ha ensam vårdnad om barnet.

Umgängestvist – Hur lång tid tar det?

Själva processen i ett umgängesärende kan ta olika lång tid.

Ibland kan en frivillig överenskommelse träffas med hjälp av familjerätten och då tar det 1-2 månader totalt. Går saken till domstol och det då skall göras en utredning får man räkna med 8-12 månader innan man har en slutlig dom. Överklagas den domen och hovrätten beslutar att ta upp saken och pröva det hela kan det ta ytterligare 4-6 månader.

Juridiskt ombud

På LEGE arbetar vi med umgängestvister och har uppdrag över hela landet. Vi förmedlar rättsskydd och rättshjälp och har breda och djupa kunskaper ifråga om umgängesmål.

Om du behöver hjälp i en umgängestvist – kontakta då LEGE för en första genomgång.

Läs mer om umgänge och umgängestvister här.