Vill du att vi kontaktar dig? Lämna dina uppgifter nedan så ringer vi upp.
Advokat vårdnadstvist
En vårdnadstvist uppkommer vanligtvis om föräldrarna inte förmår att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet. Många gånger blir det en ohållbar situation som ofta går ut över barnen om föräldrarna hamnar i konflikt hela tiden. Det kan t ex handla om att föräldrarna inte kommer överens om barnets förskola, skola, pass och Id-kort, sjukvården/BUP, vaccinationer, folkbokföring, bankkonton.
Om en av föräldrarna har varit eller är hotfull eller har begått brott mot den andra föräldern så är detta något som också påverkar och omöjliggör en gemensam vårdnad.
Vid sådana situationer kan det vara aktuellt att upplösa den gemensamma vårdnaden och istället tilldela ensam vårdnad till den andra föräldern och föräldrarna är då i en vårdnadstvist.
När du står inför en vårdnadstvist kan det vara klokt att ta hjälp av en advokat eller jurist som kan representera dig och stötta dig genom hela processen. Det finns vanligtvis alternativ för att täcka kostnaderna för juridisk hjälp, antingen genom rättsskydd i din hemförsäkring eller genom statligt stöd i form av rättshjälp.
Vi på Advokatfirman Lege har mångårig och bred erfarenhet och kompetens inom vårdnadstvister och hjälper er genom en sådan process.
Vad innebär det att ha vårdnad?
Att vara vårdnadshavare för ett barn innebär att man är den som beslutar om det som gäller barnet. Det kan handla om vilken förskola eller vilken skola barnet skall gå på, om sjuk- och hälsovård, ansöka om öppenvårdsinsatser, ändra barnets folkbokföring, ansöka om pass, Bank-ID och konto.
Skillnaden mellan gemensam vårdnad och enskild vårdnad:
Gemensam vårdnad
Huvudregeln i svensk rätt är att barnets båda föräldrar skall ha gemensam vårdnad om barnet. Är de gifta när barnet föds eller de senare gifter sig blir vårdnaden gemensam. I andra fall får modern ensam vårdnad om barnet. Föräldrarna får då enas om gemensam vårdnad med hjälp av familjerätten.
Ensam vårdnad – Enskild vårdnad
Ensam vårdnad är den juridiska termen för när någon av föräldrarna ensamt har vårdnaden om ett barn. En del brukar också kallade detta för enskild vårdnad.
Ett typfall när en av föräldrarna har ensam vårdnad är när två som inte är gifta med varandra får ett gemensamt barn. Modern får då ensam vårdnad om barnet.
Den andra situationen när föräldrarna tvistat i domstol om vårdnaden och domstolen tillerkänt en av dem ensam vårdnad. Det är denna situation som behandlas nedan under rubriken vårdnadstvist.
Boende och umgänge
När föräldrar har gemensam vårdnad kan barnet ha sitt stadigvarande boende hos en av föräldrarna eller hos båda växelvis. Ett växelvisboende, ibland kallas för 50/50 vanligtvis innebär att barnet bor en vecka hos varje förälder, eller enligt 3-3-2 schemat om det handlar om barn under tre års åldern.
Om föräldrarna inte kan komma överens om barnets boende kan domstolen fatta beslut utifrån vad som är bäst för barnet. Från och med 1 mars 2022 måste man som barnets förälder i regel först ha deltagit i informationssamtal hos kommunen för att det ska vara möjligt att inleda en process i domstol. Syftet med informationssamtal är att föräldrarna ska försöka lösa konflikten med hjälp av familjerätten.
Grundpelare i alla beslut i vårdnads-, boende- och umgängestvister är barnets bästa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Att barn har kontakt med den förälder som barnet inte bor tillsammans med anses i svensk rätt vara av utomordentlig betydelse och ett av barnets mest skyddsvärda intressen.
Även om barnet bor stadigvarande hos ena föräldern bör barnet ha ett fungerande och kontinuerligt umgänge med den andra föräldern.
I vilken omfattning barnet träffar umgängesförälder kan variera beroende på barnets ålder, anknytningen till umgängesföräldern, avståndet mellan föräldrarnas bostäder.
Barn under tre års ålder mår bäst av täta men kortare umgängestillfällen. För barn över tre års ålder är det mest vanliga att ta ett veckoslut/varannanhelg umgänge, från fredag till söndag/måndag. Det är ganska vanligt med ett så kallat förlängd veckoslutsumgänge mellan torsdag till söndag/måndag. Det viktigaste är att umgänget anpassas efter barnets behov och det kan se olika ut beroende på barnets situation.
Så arbetar vi på LEGE
Vid ett första möte går vi igenom vad som har hänt och hur situationen ser ut idag.
De frågor vi går igenom är då till exempel varför en gemensam vårdnad inte fungerar. Har du blivit stämd i vårdnadsfrågan av den andra föräldern? Eller är du en förälder som idag inte har del i vårdnaden och vill bli vårdnadshavare? Finns det konkreta händelser som är av betydelse? Vad finns det för bevisning? Vilka ändringar önskar du i vårdnadsfrågan?
I vissa fall kan akuta åtgärder krävas. Detta kan vara fallet om det finns misstankar om att barnet utsätts för övergrepp eller om den andra föräldern mot din vilja har tagit med barnet utomlands eller skall flytta långt inom Sverige.
Bortsett från de akuta fallen är stegen efter det första mötet i sammandrag följande:
- Vi utreder dina möjligheter till rättsskydd eller rättshjälp.
- Härefter kontaktar vi den andra föräldern brevledes och lägger fram din sak och erbjuder en frivillig lösning.
- Om denne avvisar detta får ni besluta om ni vill gå vidare eller inte. Sker detta blir det då i form av en stämningsansökan till tingsrätten. I denna ansökan till domstolen redogör vi för bakgrunden och skälen till att du nu begär ensam vårdnad.
- Domstolen kallar därefter till en första förhandling – en så kallad muntlig förberedelse – dit vi går tillsammans med er och för er talan. Båda parter får då lägga fram sin sak och domstolen fattar därefter de första besluten som då som regel handlar om vårdnaden, barnets boende och umgänget. Samtidigt beslutas då ofta att en vårdnadsutredning skall göras av familjerätten inom socialtjänsten.
Vårdnadsutredningar görs av familjerätten och de brukar behöva mellan 4 och 6 månader på sig för att genomföra denna.
När utredningen är klar får du och den andra föräldern se era delar av utredningen och eventuellt anmärka på sådant ni anser vara felaktigt. Utredningen sänds därefter in till tingsrätten.
Utredningen slutar normalt med att utredarna rekommenderar tingsrätten att bestämma på ett visst sätt när det gäller den framtida vårdnaden. De kan rekommendera fortsatt gemensam vårdnad eller att den ene skall ha ensam vårdnad. Viktigt att veta är att utredningen inte är bindande för domstolen, väl att det förslag vårdnadsutredarna har normalt väger tungt i sammanhanget.
Efter vårdnadsutredningen är det oftast dags att meddela domstolen vilken bevisning man önskar åberopa när saken skall prövas slutligt vid en huvudförhandling (rättegång).
Bevisningen i vårdnadsmål kan bestå av vittnen, läkarutlåtanden, sociala myndigheters utredningar mm. Det är fri bevisföring i svenska domstolar och parterna kan i princip åberopa vilken bevisning som helst, så länge den är relevant i målet. Rätten gör en värdering av vilket värde ett visst bevis anses ha.
Under huvudförhandlingen gås all bevisning igenom. Du och den andra föräldern hörs, liksom eventuella vittnen och sakkunniga. Rätten består oftast av en lagfaren domare, som är rättens ordförande och tre nämndemän. Rätten överlägger sedan och meddelar dom inom två-tre veckor efter huvudförhandlingen.
Är man missnöjd med tingsrättens dom kan man överklaga domen till hovrätten. Men det finns då en viktig begränsning i rätten att få saken prövad vid en ny rättegång i hovrätten. Man måste då först beviljas vad som kallas prövningstillstånd, vilket ibland kan vara svårt att få. Tingsrättens dom blir ofta därför den som kommer att gälla.
Däremot kan man alltid återkomma till tingsrätten med en ny ansökan. För att detta skall vara realistiskt fordras dock att det gått en tid eller inträffat något som kan vara avgörande för frågan om vem av föräldrarna som skall ha ensam vårdnad om barnet.
Själva processen i ett vårdnadsärende kan ta olika lång tid.
Ibland kan en frivillig överenskommelse träffas med hjälp av familjerätten och då tar det 1-2 månader totalt. Går saken till domstol och det då skall göras en vårdnadsutredning får man räkna med 8-12 månader innan man har en slutlig dom. Överklagas den domen och hovrätten beslutar att ta upp saken och pröva det hela kan det ta ytterligare 4-6 månader.
Juridiskt ombud
Välj en advokat med specialkompetens inom vårdnadstvist
På LEGE arbetar vi med vårdnadstvister och har uppdrag över hela landet. Vi förmedlar rättsskydd och rättshjälp och har breda och djupa kunskaper ifråga om vårdnadsmål.
Om du behöver juridisk rådgivning eller hjälp i en vårdnadstvist – kontakta då LEGE för en första genomgång.
Ny lagstiftning 2022
Från och med den 1 mars 2022 träder en ny lagstiftning i kraft. Den nya lagstiftningen innebär att, för att få ansöka om stämning, att du har varit på informationssamtal hos socialtjänsten. Socialtjänsten ska erbjuda dig ett informationssamtal inom en månad efter att du har begärt det. Efter informationssamtalet ska socialtjänsten utfärda ett intyg som ska
bifogas till din ansökan om stämning. Huvudregeln är att du och din motpart ska gå på informationssamtalet tillsammans men du har rätt att begära ett enskilt informationssamtal.
Hör av dig till oss på Lege så berättar mer om informationssamtal.
Vanliga frågor och svar!
Advokatkostnader vid en vårdnadstvist kan variera beroende på situationen. Om du har en hemförsäkring kan den innehålla ett rättsskydd som täcker en del av kostnaderna för en advokat i en vårdnadstvist. Om du inte har råd med en advokat och uppfyller vissa ekonomiska kriterier kan du även ansöka om rättshjälp. Rättshjälp innebär att staten betalar en del av dina rättegångskostnader.
Nej, det är inte ett krav att ha en advokat i en vårdnadstvist. Du har rätt att företräda dig själv i tingsrätten. Dock kan en vårdnadstvist vara komplex och känslomässigt påfrestande, så det kan vara till stor hjälp att ha en advokat som kan ge juridisk rådgivning och företräda dig i rätten.
Vid en vårdnadstvist fokuserar tingsrätten på ”barnets bästa” Det innebär att domstolen tar hänsyn till barnets behov, önskemål, säkerhet och välbefinnande. Tingsrätten kan beakta faktorer som barnets ålder, relation till båda föräldrarna, föräldrarnas förmåga att ge barnet en stabil miljö, eventuella missbruksproblem, våld eller andra riskfaktorer i hemmet, samt barnets egna önskemål om det är tillräckligt gammalt för att uttrycka en åsikt.
Om man kallas som vittne i en vårdnadstvist av någon av parterna är man i princip skyldig att vittna. Kommer man inte riskerar man att få vite eller bli hämtad av polisen. Man ska även avlägga vittnesed, och om man som vittne ljuger eller undanhåller riskerar man också att bli dömd för mened.
Man kan inte tvingas att uttala sig om något som kan avslöja egen eller närstående personens brottslighet. Barn under 15 år får inte höras som vittnen om inte rätten anser att det är lämpligt. Närstående får vittna, men inte är skyldiga att vittna.